Multi cultural
Fasen vad synd att inte Ghana vann. Vi hade inte ens behovt kolla pa matchen, man hor pa grannarnas skrik nar det blir mal. Vi bor i ett valdigt vastafrikanskt (och till viss del afro-karibiskt) omrade, sa man far bli lite lokalpatriotisk nu nar England inte kom langre an de gjorde.
Det ar lustigt med att bo i en Londonforort, att man mycket mycket sallan traffar nagra ENGELSMAN. Alla ar karibier, afrikaner, polacker, turkar och armenier (och en svensk...). Och aker man bara fem minuter med bussen upp till Stamford Hill ser man nastan enbart ortodoxa judiska man med hog hatt och skruvlockar och kvinnor med vadlang kjol och basker, och en massa helkosher mataffarer (forutom runt den polsk-katolska kyrkan dar nunnorna hanger).
Pa min killes skola har eleverna nastan uteslutande turkiska eller somaliska foraldrar. Manga av de somaliska barnen kan dessutom prata hygglig svenska eftersom manga familjer flydde till Sverige for att soka uppehallstillstand, men senare fortsatte till London. Pa varje avdelning pa skolan finns personal som kan prata turkiska och somaliska eftersom foraldrarna ibland inte kan engelska, och pa konstavdelningen traffade jag igar bade en kanadensare och en norsk tjej.
Det ar alltsa min helengelske kille som ar i minoritet. Men det ar en av de sakerna jag alskar med London, London ar hela varlden. Och det gor att det finns ett alldeles enormt utbud av takeaway-stallen! Gotta love it.
(Och herregud vad arga grannarna ar nu. Det later som om de slar sonder tvn. Hjalp?)
Det ar lustigt med att bo i en Londonforort, att man mycket mycket sallan traffar nagra ENGELSMAN. Alla ar karibier, afrikaner, polacker, turkar och armenier (och en svensk...). Och aker man bara fem minuter med bussen upp till Stamford Hill ser man nastan enbart ortodoxa judiska man med hog hatt och skruvlockar och kvinnor med vadlang kjol och basker, och en massa helkosher mataffarer (forutom runt den polsk-katolska kyrkan dar nunnorna hanger).
Pa min killes skola har eleverna nastan uteslutande turkiska eller somaliska foraldrar. Manga av de somaliska barnen kan dessutom prata hygglig svenska eftersom manga familjer flydde till Sverige for att soka uppehallstillstand, men senare fortsatte till London. Pa varje avdelning pa skolan finns personal som kan prata turkiska och somaliska eftersom foraldrarna ibland inte kan engelska, och pa konstavdelningen traffade jag igar bade en kanadensare och en norsk tjej.
Det ar alltsa min helengelske kille som ar i minoritet. Men det ar en av de sakerna jag alskar med London, London ar hela varlden. Och det gor att det finns ett alldeles enormt utbud av takeaway-stallen! Gotta love it.
(Och herregud vad arga grannarna ar nu. Det later som om de slar sonder tvn. Hjalp?)
Kommentarer
Trackback