annachris

Dagens tenta gick riktigt bra tror jag. Jag bara spydde ut allt jag last in och ar saledes alldeles utmattad nu. Hjarnan snurrar och jag mar illa efter att ha hetsatit ett helt paket halstabletter under skrivningen. Nu kommer jag for alltid forknippa peach and raspberry Soothers med tentaangest.

I och med dagens har jag lyckats kampa mig igenom halva tentaperioden och jag kanner att jag ORKAR INTE MER! Inget mer nu. Nej. Jag vill lagga mig under tacket och lasa bloggar och ata godis. Psykologin som ska tentas av nasta vecka och som jag inte ens BORJAT MED far mig att vilja spy.

MEN NEJ, inte vara bitterfittig nu. Kul med andra ESC-semin ikvall! Synd att Sveriges bidrag suger nat sa katastrofalt bara.

Love love love love ESC!!! Det tas pa storsta allvar har hemma, jag kan till och med pasta att detta ar hojdpunkten pa aret! Semifinalerna ar kul, men pa lordag ar det serious business som galler. Da ar en middag inspirerad av vardnationen planerad (van man nu ater i Norge?) och otaliga flaskor vin planerat.

Herregud vad mina axlar varker. Det svider och stramar och kanns som om huden ar en storlek for liten. Att duscha var smartsamt, att smorja in sig var tortyr. Komma ihag att kopa solskyddskram med sa hog faktor som bara star att finna. Tidigare ar har jag kopt solkram for barn, de ar asigt bra! Milda, hod faktor och ofta ratt vattenfasta. Recommended om nan annan albino ar intresserad.

Annars har jag och mina hummer-axlar bara hangt inne med plugg och slosurfande och massa potatissallad och veggoburgare och cheesecake och islatte och otaliga glas apelsinsaft. Jag har hittat den PERFEKTA platsen i sovrummet dar man sitter i brisen fran bade sovrumsfonstret OCH vardagsrumsfonstret samtidigt. Har ska jag stanna hela natten. Nu, Jamie Does pa 4od.

Enda gangerna jag kan dricka ol ar nar det ar varmt ute. Och den maste vara helt iskall. Och dricker jag mer an en tredjedel av burken mar jag illa i nagra dagar efterat. Sa nu, efter tre timmar i frysen ar den tvaprocentiga Carlingen drickbar.

Jag ska nog gnugga burken pa mina axlar innan, den dar rosa fargen fran i eftermiddags har nu utvecklats till LOBSTER-rott. Och jag har marken efter klanningen pa ryggen. Fan ta dessa solkansliga skandinaviska gener.

...blev malet for dagens promenad. Det ar ju alltid trevligt med en liten utflykt, men jaklars vad varmt det ar! Och inte ett moln pa himmelen. Stekigt varre, men den enda fargen jag lyckades dra pa mig var en latt rosa ton pa axlarna. Det suger nat fruktansvart att vara fodd utan tillskymmelse till pigment.


Den har bilden lar med all ratt hamna i nan samsta bilden-hall of fame, men jag forsokte foreviga de fina roda vallmoblommorna som vaxte invid vagkanten. Vallmo = vackraste blommorna i varlden.


Har tror jag att min man forsoker peka pa nat langt borta med vattenflaskan for att forsoka forklara for mig at vilket hall vi borde ga. Jag bara nickade och foljde efter. Lokalsinne som en indian har jag icke begavats med.


Sa medan mannen ledde vagen roade jag mig med att ta egobilder.


Pa var vag tillbaka till civilisationen traffade vi pa sma fluffiga ankungar (skillnad pa ankor och ander?). Himla sma och duniga och fluffiga i alla fall. Vill ha en i badkaret.

Jag VEEEEET att man inte ska klaga pa varmen efter den dar helvetiska vintern med typ 40 minusgrader och metersno och allt vad det var, och JA jag ar tacksam att det gar mot lite varmare tider. Men nar man vaknar klockan nio en sondagsmorgon av att man SVETTAS som en liten gris och knappt kan andas och hela rummet stinker av svettiga manniskor TROTS heloppna fonster sa blir sommaren LIIIITE jobbig.

Att oppna fonstren hjalper foga, eftersom det ar varmare ute an inne. Dessutom far man in allas grill/curry/sop-lukter och all musik som alla coola ungar blastar fran sina bilar och allt skrik och tut fran arga bilister fran motorvagen och allt skrik fran de stackars barnen som bor haromkring som tvingas spela fotboll pa parkeringsplatserna och mellan soptunnorna eftersom det inte finns nagra lekplatser i narheten. 

Men NEJ, jag ska forsoka att inte klaga. Med lite solsken och grona trad ser ju till och med Park View Rd estate inte jattefult ut.




(Har forsoker jag illustrera utsikten fran verdagsrumsfonstret. Inte det lattaste med webcam)

Kanns som lite waste of a day att sitta inne och lasa om dokumentarer nar det ar sol och typ 30 grader ute. Mycket mycket ostrategiskt att det ska ga och bli sommar MITT i tentaperioden. Jag skulle foredra snostorm just nu.

Herrejesusjavlar, det ar som att ga runt i en GRYTA!

Enligt Met Office ska det vara 24 C, men jag svar att det maste vara upp till minst 30 i solen. Jag svettades som en gris redan imorse pa tunnelbanan och trodde seiost att jag skulle smalta bort nar jag gick fran bussen pa vag hem trots att jag holl mig i skuggan och - soliga dagen till ara - invigde arets (personligen) forsta BARBENT! Sa nu ar det officiell sommar dammit!



Nu ska jag sippa grapefruktjuice och typ bada fotterna i isvatten.

Eftersom jag inte planerar att befinna mig vid nagon strand den har sommaren (da jag tankt stanna i London och bad i Themsens bruna vatten inte lockar speciellt) kan jag saga MOAHAHAHAHAHA FUCK YOU FUCK YOOOUUUU BEACH 2010!

Darav drar vi till med en Donken till lunch, eftersom jag hade fickorna fyllda med smamynt och en kupong som erbjod Big Mac Co for £1.99.



Nu, mer plugg (las: lek med de pastellfargade glitterpennorna jag kopte i poundshoppen. Hej jag ar fem ar).

Och nu nummer ETT pa min lista av de allra basta tv-programmen nagonsin! Nar jag val borjar tanka pa det kommer jag pa typ attahundra serier till att skriva om, men dessa tre (L word, QI och Six Feet Under) kommer alltid vara topp tre favoriter. Jag ar inte helt fyrkantig, sa jag ar helt oppen for att skaffa nya favvos (tips emottages tacksamt!) men jag har svart att se hur nagot nagonsin skulle ta dessas plats.

Detta lilla mirakel till serie var min forsta karlek. Jag tror att jag gick pa hogstadiet nar jag borjade folja den, och kommer ihag hur jag spelade in varenda avsnitt (sandes klockan 21.20 pa SVT varje sondag), pa VHS (ja, det var en simplare tid) och tittade pa dem sa mycket att jag till slut slet ut videobanden. Det var sa mycket i den som tilltalade en nordig tonaring, jag tyckte att Claire var det coolaste jag nansin sett och var lite foralskad i psyko-Billy.

Nu nar jag ar aldre gillar jag mest Brenda och tycker att Claire ar irriterande, och det bevisar val om inte annat att detta ar en serie man inte vuxit ifran, men vuxit MED. Jag kan fortfarande satta pa vilket avsnitt som helst, och bara ha pa i bakgrunden nar jag gor nagot annat. Oh how I love this.

Detta lilla mirakel till serie var min forsta karlek. Jag tror att jag gick pa hogstadiet nar jag borjade folja den, och kommer ihag hur jag spelade in varenda avsnitt (sandes klockan 21.20 pa SVT varje sondag), pa VHS (ja, det var en simplare tid) och tittade pa dem sa mycket att jag till slut slet ut videobanden. Det var sa mycket i den som tilltalade en nordig tonaring, jag tyckte att Claire var det coolaste jag nansin sett och var lite foralskad i psyko-Billy. Nu nar jag ar aldre gillar jag mest Brenda och tycker att Claire ar irriterande, och det bevisar val om inte annat att detta ar en serie man inte vuxit ifran, men vuxit MED. Jag kan fortfarande satta pa vilket avsnitt som helst, och bara ha pa i bakgrunden nar jag gor nagot annat. Oh how I love this.

Ar for tillfallet inne pa min femte kopp kaffe idag. Det blir till att overdosera nar man har tenta i overmorgon och saledes ABSOLUT INTE har rad med en trott dag.



Jag borjar trottna pa allt detta stressa stressa, KOM IGEN FOKUSERA NU KVINNA, paniklasa, anteckna, glomma bort vad som precis antecknades, lasa igen, inte fatta, skriva stodord och kanna att NU FATTAR JAG for att glomma bort det tio sekunder senare.



4e juni wants to hurry the fuck up.

QI, som star for Quite Interesting, ar ett program som sants i evigheter i UK, och som for min del innebar karlek vid forsta avsnittet. Detta ar ett fragesportsprogram som leds av the wonderful Stephen Fry (som jag VET ar gay, men jag har en schoolgirl crush pa honom anda). Panelen, bestaende kanda/halvkanda komiker och nojesprofiler, far poang for INTRESSANTA svar. Trakiga, forutsagbara svar ger minuspoang.

I stort satt gar programmet ut pa att mr Fry bara sitter och ar overmanskligt kunnig om ALLT fran kemiska formler till skoldpaddor och gamla kungar, och att allt man man trodde att man kunde egentligen inte ar sant. Inte sallan flippar panelen ur totalt och det resulterar i mycket underhallande diskussioner om allt och ingenting. Dock tror jag inte att detta koncept lampar sig for andra an nordar comme moi (coola manniskor eller manniskor med liv need not bother).



Stephen Fry: In Estonia they believe that if you point at a rainbow, your finger will fall off.
Alan Davies: Oh, for God's sake.
Stephen Fry: I know.
Alan Davies: Estonians aren't stupid people, are they?
Stephen Fry: They're not.
Sean Lock: [holding up his fists] They're very stumpy, though.  

Stephen Fry: But perhaps, you know, we should believe in Adam and Eve. Geneticists have established that every woman in the world shares a single female ancestor who lived a hundred and fifty thousand years ago. Scientists actually call her "Eve", and every man shares a single male ancestor called "Adam". It's also been established, however, that Adam was born eighty thousand years after Eve. So the world before him was one of heavy to industrial-strength lesbianism, one assumes.

Stephen Fry: Where is the best place to be when a nuclear bomb goes off?
Jimmy Carr: I would've gone with downtown Nagasaki. Because what are the chances of that happening again? You've got to play the odds.

Stephen Fry: Where is ninety percent of the universe?
Jeremy Hardy: Ikea.

Kolla upp QI pa Youtube, ungdomar. Underhallande OCH larorikt. Win-win!

Looking forward to hearing from you soon I hope xx"

D-E-L-E-T-E.

Nu har jag salt min sjal till djavulen genom att lagga ut en nanny-ad pa Gumtree.

Jag har gjort allt man ska: Jag har fatt min erfarenhet att lata lite battre och seriosare an den egentligen ar, men UTAN att ljuga (det ar detta som ar konsten). Jag har listat alla mina fardigheter, sasom det dar livraddningscertifikatet man tog pa idrotten i gymnasiet och mitt "flackfria" korkort (jag har inte haft mojlighet att fa nagra prickar eftersom jag bara kor bil typ tva ganger om aret). Alla mina barnvaktskvallar och bus med de amerikanska ungarna har blivit till "sole charge experience with children all ages". Dessutom lade jag upp en bild dar jag LER MED TANDERNA. Den ar ratt gammal, men det ar en av de fa leende bilderna jag har (se nedan).

Det allra viktigaste ar inte att forglomma: jag har INTE lamnat ut mitt telefonnummer i annonsen utan refererar istallet till min mailadress. Misstaget att lamna ut mobilnumret gjorde jag forra aret, och fick da en hel dros samtal om jobberbjudanden som inkluderade massage, "hostess-ing" och topless-serverande pa en "highly respected gentlemen's club". Jag fick aven ett sms dar det stod nagot i stil med "Are you willing to get it on for 15 minutes for £30? Just to see you in underwear." DET RACKER MED MAILEN! Kom ihag detta flickor. Det ar latt att deleta allt som inte ser seriost ut. Felstavningar, luddig arbetsbeskrivning eller ingen forfragan om referenser, allt sant bor deletas direkt.

Sa nu hoppas jag pa i alla fall ett eller tva seriosa svar. Jag ar faktiskt ett riktigt catch, jag har erfarenhet och referenser och for bara £8 i timmen tar jag hand om din lilla avkomma pa basta mojliga vis.

Supercalifragilisticexpialidocious!

Herregud, det ar ju pinsamt vad otranad man ar. Inte speciellt konstigt i och for sig, eftersom min motion uteslutande bestar av promenader till och fran Tesco/bussen/tuben.

Mannen slutade tidigt idag och var saledes mycket rastlos nar han kom hem tidigt pa eftermiddagen. Som ett litet barn hoppade han omkring och spelade musik och gjorde te och mackor innan han kom pa den genialiska iden att gora om vardagsrummet till en fotbollsplan. Sa jag overtalades (motvilligt) att spela "fotboll" mellan tva snedstallda sma bord. Fotbollen i fraga var en gammal udda strumpa som rullats ihop och tejpats med maskeringstejp.

Jag holl inte koll pa hur manga mal jag lyckades fa till, men jag var inte lika dalig pa att sparka strump-tejp-bollen som jag trodde. Dock blev jag HELT genomsvettig efter femton minuter och var tvungen att satta mig ner. Nu gar mitt hjarta i hundrafemtio och jag ar beredd pa en stroke narsomhelst. Jag borde alltsa borja motionera igen.

Note: be lillasyster ta med mina gamla billiga gympaskor - som jag kopte till idrotten i typ nian - nar hon kommer och halsar pa.

Nu bar det av till Wood Green (haha glammigt) for att kolla in Russell Crowe i Robin Hood. Jag hoppas pa Gladiator-Crowe moter A Beautiful Mind-Crowe. Mumma.

Ska forsoka lura med mannen in en svang pa H&M ocksa. Och till Burger King. Och till godisaffaren.



Och brunutansol-affaren.

Jag har valdigt latt att bli beroende av filmer och tv-serier. Jag kan spendera hela dagar med att kolla igenom hela sasonger pa nan tv-kanals hemsida. Det kan vara allt mojligt, fran realityserier till polisserier till drama eller makeoverprogram. Det enda jag har svart for ar sitcoms. Jag tror att detta har med NORD-sidan av min personlighet att gora, jag blir garna besatt av saker. Men nar jag kollat igenom en hel sasong av nagonting blir jag liksom mattad. Jag tappar helt intresset och vill hitta nat nytt att norda mig i.

MEN medan vissa serier kommer och gar, har jag nagra jag liksom aterkommer till gang pa gang och som jag aldrig trottnar pa. Inspirerad av High Fidelity tanker jag darfor lista mina TOPP TRE basta tv-serier of ALL TIMES, starting with nummer tre:

3. The L Word



Denna lilla juvel till serie hade jag hort mycket om ganska lange innan jag fick tummen ur och gav den en chans. Och den tog ett tag att komma in i (en himla massa karaktarer), men efter ungefar tre avsnitt var jag helt fast. Sa fast att jag ville bli lesbisk och flytta till LA och bli ihop med Carmen. Vilka kvinnor, vilka intriger, sa snyggt filmat, sa valskrivet, sa realistiskt pa ett underbart fantasisatt! Och vilka karaktarer, jag vill liksom vara allihopa (forutom Jenny). Enda nackdelen ar att karaktarer kommer och gar i varje sasong, det suger nar ens favoriter forsvinner.

Denna serie kan avnjutas pa sa himla manga olika plan, som en studie i the gay-community, som akta girl power med icke perfekta kvinnor, som en slags alternativ SATC fast med tio ganger battre forebilder. Eller bara som ett javligt roligt och perfekt drama.

Och vilket slut pa hela serien! Who killed Jenny liksom?? Jag gissar pa Alice.

Note to all: Recepten pa Jamie Olivers hemsida ar beraknade for ungerfar 500 pers. Perfekt om man vill utfodra ett regemente, mindre bra till ett hushall pa tva personer.

Ikvall blir det pizza. Thank god.

Att ta till fysiskt vald blev inte nodvandigt, da jag lyckats skrapa ihop 1sts (MVG) pa alla tre uppsater. Kanner mig helt okej stolt over mig sjalv. Jag kan dock inte tyda kommentarerna eftersom de kara professorerna har handstilar som fyraaringar, sa jag hoppas att det inte ar nat viktigt.

Synd bara att jag lyckats dra pa mig nan form av migran som resultat av alla betygsangest-spanningar som slapper. Ska se om tomatsoppa med varma mackor och nan kul tv-serie lindrar.

Nu, off to uni. Ska fa tillbaka uppsatshelvetena idag. Om jag inte far MVG kommer jag att borja sla folk.

Fingers crossed.

Nu har jag surat hela formiddagen och storre delen av eftermiddagen, sa nu kanns det inte lika hopplost. En liten promenad (till Tesco, men whatevs) och tre koppar kaffe gjorde mig till en civiliserad manniska igen. Nu ska jag bara skriva klart den alldeles otroligt trakiga fragan om questionnaire design och question wording sa fort jag bara kan, for att sedan ta kvall och lata mannen laga tomatsoppa med baguetter till middag.

Sen hoppa i pyjamas, ata raspberry sponge cake (reduced price pa Somerfield, 57p = we likey) med overbliven vaniljsas fran Ikea och kolla pa sa manga avsnitt av L Word jag bara kan innan jag somnar.

Fasen vad harligt det ar att vara trakig och lat. Men det tyder pa INRE MOGNAD, ungdomar. Man maste lara sig uppskatta de mindre sakerna i livet.

Idag ar en san dar dag osm man kanner ska bli skit direkt nar man vaknar. Det kommer bli en san helvetes trott dag kanner jag redan, en san dag da jag bara har mos i huvudet och inte orkar rora mig.

Jag orkar inte att det regnar och blaser och ser ut att vara svinkallt ute.

Jag orkar inte att vardagsrummet ser ut som ett bombnedslag med gardagens curry-take away over hela bordet och golvet och hela rummet stinker av garlic naans.

Jag orkar inte att koket ar ett lika stort bombnedslag med gardagens disk i hela diskhon och kladdiga curry-fingeravtryck pa kylskapet och att jag var tvungen att brottas i en kvart med intorkat ris i kastrullen for att kunna koka tevatten.

Jag orkar inte lyssna pa helvetes Talk Sport hela javla dan.

Jag orkar inte plugga, men jag maste for att jag ligger efter i mitt eget schema. Tva veckor kvar till tenta och jag har tva amnen kvar.

Jag orkar inte att de dar curry-resterna och disken i koket inte kommer att flytta pa sig om inte JAG gor det. Nar jag papekar detta for mannen havdar han bara att han inte stor sig pa det. NEJ DET AR KLART SOM FAN ATT DU INTE STOR DIG PA DET NAR DU VET ATT OM DU IGNORERAR DET TILLRACKLIGT LANGE KOMMER JAG STADA UPP DET! Jag maste vara varldens billigaste hembitrade.

Jag orkar inte med den har helvetes trottheten som bara slar till utan forvarning och utan nagot jag kan gora at det.

Och jag ORKAR verkligen inte bry mig om att jag ar gnallig och bitter. Jag ska ga och lagga mig och lyssna pa Simon and Garfunkel's I am a Rock pa repeat.

Jaha, att laga mat tillsammans for att fa lite "kvalitetstid" med sambon kommer ju ga ratt fetbort i framtiden. Minilitet kok + potatisskal over hela golvet + brand lax + brak om vem som borde diska + att jag ar forkyld och lattirriterad = KITCHEN NIGHTMARE (Gordon ain't got shit on us). Jag tror att vi far borja infora ett varannan dag-matlagningsschema for att undvika separation.

Sa just nu sitter vi och surar i varsin soffa med varsin dator. Men det ar val ocksa ett satt att umgas om inte annat?

Sa himmelens segt att nar man laser ett brett amne (sociologi) for att forhoppningsvis sasmaningom doktorera i en smal aspekt av det (feministisk sociologi/genusvetenskap) maste man forst lara in och tenta av ALLA grundlaggande teorier och teoretiker. Det ar ju intressant och sa men det ar en JAVLA MASSA.

Och man kommer inte ifran det. Man vill spy pa alla doda vita gubbar och vad de stod for och vad de skrev, men det galler bara att gilla laget. Deal with it. SUCK IT UP.

Min mage har inte samarbetat med mig alls idag. Jag mar illa och har ont och pruttar typ hela tiden, och har inte lyckats ata mer an en skal havregrynsgrot imorse. Jag vet inte om det ar nat jag atit eller om det bara ar one of those things, men otroligt irriterande.

Och nu framat eftermiddagen har illamaendet/magknipet avancerat till illamaende/magknip/HUNGER, antagligen for att magen ekar tom. Jag ar alltsa hungrig samtidigt som jag mar illa, och jag vet inte vilken instinkt jag ska lyssna pa. Ska man ata och ma annu mer illa, eller inte ata och darmed ma illa och vara hungrig?

Ja, detta ar det mest spannande som hant mig idag.

Idag ar det helgdag och tydligen dagen da hela sodra Storbritanniens befolkning befann sig pa Lee Valley Tesco och i korvkon pa Ikea. Jag har aldrig sett sa mycket folk i hela mitt liv (med undantag for svensk mellandagsrea och Primark any given lordag). Det tog oss ungefar tva timmar att hitta allt vi behovde, mannen blev grinig for att han inte gillar folkmassor och jag var sur for att jag var hungrig och kon till korven var typ tre kilometer.

Det hela slutade med att vi handlade MAT for £40. Sa mycket har vi inte gjort av med vid samma tillfalle NAGONSIN. Sa nu har jag spendera-pengar-angest av allra varsta sort. Men mycket mat blev det, och ett paket applekaka och vaniljsas fick folja med hem fran Ikea. Detta skall avnjutas senare i sangen med Jamie Oliver pa 4oD. Inre mognad, manniskor. Inre mognad.



Annat bevis pa inre mognad: Nar jag ser bilder pa mig sjalv som den ovan far jag INTE langre brun-utan-sol-angest. Rattelse: den blonderade artonaringen i mig skriker fortfarande om fuskbrons, men mitt vuxna, mer sofistikerade (eller?) jag kan numera sta emot och inse att orange inte ar battre an kritvitt.

Det har sporegnat och stormat hela natten, och det fortsatter idag. Jag har inget emot regn, speciellt inte som jag har en fikadejt och nagra affarer planerade for idag (perfekt vis att spendera en gratrist dag), men man maste ju TA SIG till tunnelbanan, och sen TA SIG fran fiket till affaren etc. Gummistovlar ager jag inga och mina sma ballerinas lar vara genomblota in no time.

Anyhows. Jag lyckades kopa ett par sandaler som saknade en av de dar remmarna man spanner runt foten (provade bara hogerskon och markte inte att vansterskon var defekt), sa dessa ska jag forsoka fa bytt. Om jag nu kan overtala personalen att jag inte tappat bort den helvetes remmen sjalv. Annars snor jag en fran ett annat par. Moahaha. Fuck you New Look liksom.

Nu ska jag kleta pa mitt allra mest vattenfasta smink och skita i att fixa haret.